Jonas Ferry
Admin
Kommissarie
| Inlägg: 427 |   |
Öde: 26
|
[Novell] Ett gott omdöme - 2006-12-15 18:48
Från avsatsen utanför mitt kontor såg jag ut över den fyrtiosjätte hanteringsavdelningens skrivbordslandskap på Statens Centralarkiv. Smattrandet och plingandet från skrivmaskiner var öronbedövande och över dånet skrek folk efter formulär de behövde. I raderna mellan skrivborden sprang medarbetare med famnarna fulla av papper. I ljuset från de höga fönstren dansade dammet oberört av den mänskliga kakafonin på golvet nedanför.
Jag hade precis kommit ut från kontoret efter ett särskilt obehagligt möte med en utomstående person. Mötet hade lämnat mig skakad, och mannen hade gett mig en uppgift jag inte kunde undkomma. Han hade räckt mig en skinnmapp fylld av fyrsidiga formulär. Min uppgift var att dela ut dem till medarbetarna, så jag kallade på min assistent att göra jobbet.
"Herr Sauber?" frågade han, och såg raskt insmickrande ut på ett sätt jag avskydde. Långt fler assistenter såg raska ut än som verkligen var det.
"Dela ut de här arbetsplatsomdömesformulären. Jag följer dig", sa jag och räckte över mappen. Jag tänkte gå med för att se att ingen medarbetare smet undan.
"Arbetsplatsomdöme igen?" sa min assistent när jag följt honom genom första längan skrivbord.
"Nej, inte egentligen. Ska sanningen fram sitter just nu en Stapo-löjtnant på mitt kontor och väntar på de ifyllda formulären." Jag borde inte ha berättat det för min assistent, men gjorde det för att jag njöt av att se honom blekna. "Självklart ska du också fylla i ett formulär", fortsatte jag, för att ytterligare späda på hans skräck.
Assistenten hade stannat mitt i gången och vänt sig om mot mig med pappersbunten i famnen. En stor karl vid skrivbordet bredvid ställde sig upp, ryckte det översta formuläret från högen och granskade det.
"Jag skulle hellre fylla i en 88-30", sa han och skrattade glatt åt mitt håll. Jag skrattade tillbaka åt skämtet. 88-30 är formuläret för 'betald tjänstledighet av särskilda skäl', och ingen sådan hade beviljats under min tid vid hanteringsavdelningen. Faktum är att ingen ens hade ansökt om det, vilket gjorde det hela enklare att administrera.
"Så, så", sa jag till assistenten, som mekaniskt vände sig och fortsatte att dela ut.
När alla hade fått stod han med mig i rummets ena hörn och väntade på att hämta in formulären igen. Skrivmaskinerna hade tystnat helt medan medarbetarna fyllde i med penna. Jag tog ett av de återstående formulären från assistenten och läste frågorna tyst.
"Varför vill Stapo ha ett arbetsplatsomdöme av fyrtiosjätte?" frågade assistenten och började fylla i sitt formulär. "Varför vill de veta om belysningen på arbetsplatsen är tillräcklig?"
"Förebyggande av brott mot Staten", svarade jag.
Assistenten stannade upp och tänkte, för att sedan fortsätta skriva. "Ah, de ska kontrollera handstilen på medarbetarna för jämföra med sitt bevisarkiv?"
"Nej. Märker du något speciellt med formuläret?"
Assistenten slutade svara och läste frågorna noggrant. "Nej, inget speciellt."
"Du ser att det ska vara ett omdömesformulär utformat enligt mall 8690-D, enligt koden i högra hörnet. Det här är inte standardfrågor."
"Jo, men jag har svarat på dem förut..."
"Nej. Det finns subtila skillnader i frågornas formulering. Jag vet vad Stapo är ute efter. Deras profilerare hoppas kunna läsa ut vilka av våra medarbetare som har en psykologisk läggning som tillåter dem att hysa avvikande värderingar. Undermedvetna darrningar i handstilen av vissa ord, ordval och formuleringar, allt sådant."
Jag fyllde raskt i mitt formulär, säker på att jag inte hade något att frukta. Staten var min vän och jag visste att den tog väl hand om dem som följde reglerna. Jag följde assistenten medan vi samlade in formulären igen, tog sedan emot mappen och gick upp till mitt kontor. Utanför dörren tog jag ett djupt andetag. Staten var min vän, men det var något med den där Stapo-mannen som fick mig att rysa.
- Jonas
Inlägg ändrat av Jonas Karlsson, den 2006-12-15 18:49
• One Can Have Her, ett noirspel under utveckling.
• Jag har en blogg där jag snackar rollspel, film (ofta noir) och serier. Kom och prata. |
